Hjalmar Johansson 1964
Hjalmar Johansson flyttade sitt varv från Kungsviken till Långedrag (Pejlingsgatan) 1926. Hjalmar byggde bla livräddningskryssare, minsvepare, kostrar och drakar. Hjalmar drog till sig mycket skickliga båtbyggare, bla jobbade Sune hos honom. Sune bordlade en drake på en dag. Sin sista tid verkade Hjalmar på Tånguddens båtuppläggningsplats i Långedrag.
Källa: Roland Caspersson, Snickare åt Hjalmar Johansson
________________________________________________________
Hjalmar Johansson 60 år
Varvsägaren Hjalmar Johansson i Långedrag fyller 24 maj 60 år.
Han är bohuslänning förstås, från Kungsviken till och med och lärde sig därför bygga båtar ungefär samtidigt med att han lärde sig gå. Det började hemma på Orust och i blysam skala, men så ”upptäcktes” han av SS Fram som ville ha en koster-båt byggd och den blev så uppmärksammad att när GKSS skulle låta bygga historiens tre första drakar 1928 så vände sig Sällskapet till ”hr Hjalmar Johanssoni Kårehogen” och skrev byggnadskontrakt med honom. På våren 1929 kom båtarna till Långedrag och strax efter kom Hjalmar Johansson själv och övertog GKSS-trotjänaren Daniel Sjöbergs lilla varvsrörelse där. Det blev ombyggnad och utvidgning och det dröjde inte så långe förrän "Hjalmar Johansson i Långedrag" var ett begrepp för högklassig båtbyggarkonst. Många kända båtar gick ut från hans varv, såsom mängder med drakar, den turistiska motor-yachten Ian och på senare år minsvepare, tulljagare och livräddningskryssare — de sistnämnda även på export. Och nu bygger han en av de nya 18-båtarna...
Under de allra senaste åren har Hjalmar Johansson rott i land ett annat stort projekt sin uppläggningsplats vid Hästevik, där han med muddring, planering och byggnation skapat ett finfint ställe för båtägaren att ta upp och sköta sitt kära flytetyg. I stället for slip användes en gaffeltruck vid upptagning och sjösättning — en liten detalj, men betydelsefull, både för varvet och som mätare på den organisationsförmåga, initiativkraft och goda affärsmannablick som alltid kännetecknat Västsvenska Varvsföreningens ordförande.
Källa: Hjalmar Johansson 60 år (Seglarbladet 1957)
________________________________________________________
Båtbyggarnestorn firar jubileum
Varvschef i 40 år vid Långedrag
Det urusla vårvädret har knappast inverkat på småbåtsägarnas slutspurt vad det gäller finslipningen av flytetyget om efter den långa mörka vintern ligger och väntar på att få sättas i sjön. Åtskilliga båtar har redan varit med om sjösättningen i år men ännu återstår det en hel del. En eller ett par söndagar till så är. Det nog fullt vid förtöjningsbojar och båtbryggor i alla våra småbåtshamnar. Kommer solen och värmer blir det en förfärlig rush på båtfolket.
Landets storsta småbåtsflotta finner man i och kring Göteborg. Om man räknar med alla, även de som inte finns registrerade av något segel- eller motorbåtsällskapen. Göteborg har också Nordeuropas största privata småbåtshamn och uppläggningsplats for småbåtar, Tångudden vid Käringberget. I vattnet finns det här plats för drygt 300 båtar av skiftande storlek och på uppläggningsplatserna närmare 1.000 båtar. När det gäller, uppläggningsplatser finns det ingen småbåtshamn som kan svälja ens hälften av vad Tångudden är mäktig.
Gäller det småbåtshamnar av mer officiell art där kommunala medel ställts till förfogande leder i särklass Göteborgs Hamnstyrelses småbåtshamn vid Saltholmen där det finns båtplatser för sammanlagt 934 flytetyg. 580 i yttre och 354 i inre båthamnen. Däremot är antalet upplägg-ningsplatser mycket blygsamt. I kommunal regi finns dessutom småbåtshamnar vid Arendal, Fiskebäek och Hinsholmen.
Kosterkonstruktör byggde första draken
Hjalmar Johansson på Långedrag (72) är båtbyggare av födsel, och ohejdad vana, på mödernet har det funnits föregångare sedan mitten av 1600-taiet och sjöfolk på fädernet så långt kyrkböckerna på Orust kan ge besked. Hjalmar är alltså en äkta bohuslänsk båtkarl med rötterna i det välkända båtbyggareenträt Kungsviken som inte minst gjort sig känt som leverantör åt amerikanska bästeställare.
Kontakten med segelsporten fick Hjalmar för omkring 50 år sedan och redan 1922 fanns han i SS Frams medlemsregister. Han byggde förresten sällskapets utlottningskoster 1923, den första som sällskapet beställde speciellt för utlottning; Det blev sedan många kostrar för Hjalmars del och han anses även som den moderna kosterns skapare och konstruktör. En båt som nu blivit "var mans båt" mer ån någon annan.
På sitt varv i Kungsviken — han flyttade till Långedrag 1929 — byggde han 1928 landets första drakar som GKSS samma år lanserade. En av dessa tre första drakar Galejan med D2 i seglet befann sig bara för några år sedan i Bengt- Palmqvists (gast i den i olympiska, gulddraken Slaghöken II) ägo. Såväl denna drake som D 1 finns fortfarande kvar i Seglarförbundets i drakregister. D.1 med hemvist i Stockholm och hennes »seriekamrat» från 1928, D 2 i Lidköping.
Så nog var det prima båtar som GKSS-veteranen Daniel Sjöbergs efterträdare på Långedragsvarvet Hjalmar Jo-hansson byggde. Och gör så ännu. Det förstår man då man upptäcker namn som Rockefeller och Bupont etc. i Hjalmars bokföring. Men det är inte enbart nöjesbåtar som Hjalmar och hans skickliga stab av båtbyggare satt i sjön. Minsvepare och livräddningskryssare samt Göteborgs polisbåt osv har också byggts ute vid Långedrag. Vid varvet som nu kan fira 40-årsjubileum under Hjalmar Båtbyggares suveräna ledning. Fast någon tid att fira de fyrtio åren finns det inte i den bråda tiden som nu står för dörren.
Det kommer att bli sjösättningar på löpande band så fort solen och värmen är här på allvar.
Gasp
Källa: Båtbyggarnestorn firar jubileum. Varvschef i 40 år vid Långedrag. (GP 85 1969)
________________________________________________________
Hjalmar Johansson 75 år
Ej digitaliserad, än
Källa: Hjalmar Johansson 75 år (Bohuslänningen 23/5 1972)
_______________________________________________________
PROFILEN; Hjalmar Johansson
Han föddes i slutet av förra seklet i Kungsvik på norra Orust. Flera i släkten har av tradition byggt båtar där. Men Hjalmar Johanssons far var sjöman - han fraktade gatsten till Tyskland med sin fiskekutter.
Jag kommer hem till Hjalmars egenhändigt byggda hus. Mitt ärende är, enkelt uttryckt, att komplettera Profilvinette med en del text och ett foto. Realiteten blev en annan. Hjalmar har upplevt mycket. Faktum är att jag här har fått dra ner innehållet en del…
Imponerande hantverk
Det första jag mots av innanför grindarna på Västerhavsvägen i Langedrag är en farstu i lackerad mahogny. Redan nu lurstår jag att adressen är riktig. Väl inomhus ser jag en rostfri rörkonstruktion monterad på ytterdörren. Jag hinner inte fråga förrän Hjalmar talar om vad den fyller för funktion. Han frågar retoriskt om jag sett någon dörr som går lättare att stänga. Konstruktionen har flera justeringsmöjligheter. Syftet ar att kunna kontrollera bågformen på dörren. Vilken entusiastlösning – jag är imponerad.
Hjalmar tar mig med ner till källaren via den egenhändigt konstruerade spiraltrappan, en riktig marin skapelse i rostfritt och mahogny. En stor del av källaren upptas av en träverkstad. Där tillbringar Hjalmar mycket av sin tid. I verkstaden finns allt en hantverkare kan önska sig.
Motion varje dag
Vi går upp i övervåningen och jag tar en titt runt om. Jag ser fönsterkarmar av teak - och så Hjalmars "träningsstudio". Där finns en ribbstol, en roddapparat och en tyngdlyftningsutrustning med block och tampar Denna utrustning använder Hjalmar varje dag – Det är lika viktigt att motionera kroppen som huvudet, säger han.
Affär direkt
Fler ekor tillverkades och såldes. En gång kom en motorbåt upp vid sidan av Hjalmar när han var på vag till Lysekil. Det blev affär direkt och Hjalmar fick skjuls tillhaka till Kungsvik.
Hjalmar fortsatte att bygga båtar. Nu blev det en koster. Kappsegling hade inte intresserat honom tidigare, men han blev övertalad att ställa upp i en segling arrangerad av Ägir i Uddevalla. Hjalmar köpte segel för 300:- och var med och slogs. Han kom tvåa. Gissa om fick upp ögonen för hans båtbyggande.
Köpte varv
Del blev helt naturligt fler kostrar. År 1928 byggde han de tre första drakarna. Hjalmars kam växte. Hon blev styrkt och ville vidare. Vid midsommar 1929 köpte han varvet i Långedrag. Som än idag bär hans namn.
På detta varv fick Hjalmar efterhand ännu större chans att utveckla sitt hantverk. Han har ritat och byggt flera livräddningsbåtar, drakar, en internationell 6a och en 22a. Men den stora biten har ända varit ombyggnader och reparationer. 1947 köpte han Tånguddens varv, som han än idag driver. Varvet i Langedrag sålde han till Volvo 1978.
- Jag fyller 87 i maj, men jag känner mig frisk och jag har ju gott påbrå. Min mor blev nästan 103 år, avslutar Hjalmar. Båtbyggare som blivit ett begrepp och som år mycket respekterad av branschfolket. Lycka till i framtiden!
Acke Wennerlund
Källa: Profilen Hjalmar Johansson (Seglarbladet 1984/2)
________________________________________________________
Långedrags Hjalmar Johansson 90 år
Hans liv är fyllt av båtar
Hjalmar Johansson har byggt allt från bohusekor till livräddningskryssare och minsvepare. Han är nestorn bland de svenska båtbyggarna. Och trots att han fyller 90 år i morgon far han varje dag till arbetet på Tångudden vid Langedrag där han har en småbåtshamn och båtuppläggning.
Hjalmar Johansson stiger just ur sin nyförvärvade bil, när G-P kommer på besök. Han kör nämligen själv bil till och från det dagliga arbetet på Tångudden.
När vi stiger in i huset vid Västerhavsvägen i Langedrag ser vi genast att det är Hjalmar själv som satt sin prägel på hemmet. Den skicklige båtbyggarens känsla för trävirket i paneler och annan inredning har skapat samma "hemtrevnad som man kan finna i en väl byggd båt.
Den framgångsrika banan som båtbyggare började i barndomshemmet i Kungsviken på Orust.
— Det växte en del furor på vår mark. Och en dag sade min mor till mig att fälla en fura och bygga en eka, berättar Hjalmar Johansson.
— Jag var väl då i 14-årsåldern. Jag fällde furan och sågade upp den. Kopparspik köpte jag för 2 kronor och 75 öre och en ekbräda till kölen skaffade jag för en krona.
När ekan blev färdig rodde Hjalmar den till Slätteskär i Lysekil där han sålde ekan för 20 kronor. Så hade hans karriär som båtbyggare börjat. Och den fick en fortsättning omgående, förnär han kom hem lovade modem Hjalmar ytterligare två furor till två nya bohusekor.
När Hjalmar och en granne en tid senare rodde de två ekorna till Lysekil, mötte de ute på Gullmarn en motorbåt som erbjöd bogsering. Men ekorna kom aldrig till Lysekil för motorbåtsägaren blev så förtjust i ekorna att han köpte dem för 25 kronor styck. Det blev en lyckad affär ute på Gullmarns vatten.
På olika varv
1915—16 arbetade Hjalmar på olika båtvarv i Göteborg. 1921 fick han idén att bygga en koster.
— Just när jag hade fått den klar, var det en kappsegling i Uddevalla och jag ställde upp med min nya båt, berättar Hjalmar.
— Det blev en stor framgång. Jag kom in på andra plats. Och efteråt kom medlemmar av Segelsällskapet fram till mig och sade: Hädanefter skall du bygga våra båtar. Och så blev det i många år.
Ryktet om Hjalmar Johanssons skicklighet spred sig och en dag på, 1920-talet kom ett brev från Eriksberg där man bad honom om råd och synpunkter på ritningarna till olika båtar.
I slutet av 20-talet fick Hjalmar beställning på några Drakbåtar från GKSS och ett par andra kunder.
— Jag byggde vid det tillfället sex Drakar—de allra första som över huvud taget byggdes, säger Hjalmar.
Eget varv
Det blev så dags att skaffa ett' eget varv.
1929 köpte jag: varvet i Långedrag. Och samtidigt flyttade jag från Kungsviken till Långedrag, säger Hjalmar.; Varvet i Långedrag; drev han fram till slutet av 1970-talet då han sålde det till Volvex. Från sitt egenhändigt byggda hus har han än i dag en hänförande utsikt över varvsområdet och över småbåtshamnen vid Långedrag.
Efter 1929 följde många, många år av båtbygge. Hjalmar Johansson ritade mängder av båtar av olika slag och modeller. Åtskilliga av dem byggde han också. Vi kan bara nämna några: lotsbåten "Vinga", livräddningsbåten Galtabäck", livräddningskryssaren "Huvudskär". Andra båtar som "Ulla Rinman" och "Dan-Broström" har också konstruerats av Hjalmar Johansson.
Också marinen var Hjalmars kund. Vad sägs om en minsvepare i mahogny ritad och byggd av Hjalmar Johansson!
De 90 åren till trots är Hjalmar Johansson verksam även idag. Det dagliga arbetet är förlagt till den egna småbåtshamnen och båtuppläggningen vid Tångudden mellan Långedrag och Nya Varvet i Göteborg. Där borgar för övrigt Hjalmars egen uppfinning för båtupptagning för att båtarna på bästa och varsammaste sätt kommer upp ur och ner i vattnet.
Många timmar tillbringar han i snickarverkstaden i källaren i huset i Långedrag. Dar framställs ännu produkter av gediget hantverk, om än i mindre format än förr, i form av kakfat och ljusstakar.
Skulle det till äventyrs bli någon tid över, saknar Hjalmar inte fritidssysselsättning. Han spelar schack då och då, och sannolikt inte utan framgång. Hjalmar Johansson är nämligen hedersledamot av Göteborgs schacksällskap.
JAN BEHRE.
Källa: Hans liv är fyllt av båtar. (GP 22/5 1987)
________________________________________________________
”Den legendariske båtbyggaren Hjalmar Johansson har avlidit 97 år gammal. Han började sin båtbyggarbana som så många andra, i Kungsviken på Orust. Men Hjalmar byggde inte som många andra på 20-30-talet mest konverterade bruksbåtar. Han blev istället specialist på kappseglare. Hans drakbåtar är vittberömda. I början på 1930-talet flyttade Hjalmar Johansson från Kungsviken till Långedrag i Göteborg. Där fortsatte han sedan att bygga stora och små kvalitetsbåtar i ett halt sekel.”
Källa: På kryss och till rors 2-95
